En av mina coolaste bilder. Anno 2006, fjunig blyg osäker pojke på IT-gymnasiet.
Stege
En vissen örtman
Det är maj nu. För knappt två månader sedan fyllde jag år. För fem månader sedan kändes det som att det var en evighet dit. Vissa dagar och vissa veckor känns som en evighet. Plötsligt står man där och inser hur irrationellt det var att känna så. Det spelar ingen roll hur vi känner, för det tar tiden och den konsekvens som kallas för åldrande ingen hänsyn till. Vi är själva ansvariga för hur vi väljer att leva, med vissa undantag. Och därför mår jag lite dåligt över hur jag väljer att spendera mitt liv ibland. Jag vet att jag kan så mycket mer och att jag borde ta tag i det. Innerst inne finns det en stark passion, en vilja att göra något bra. Okej, jag tränar regelbundet, odlar örter i fönstret och bakar surdegsbröd. Men vad spelar det för roll, om allt annat försakas. Den enkla och bekväma vägen där man inte behöver anstränga sig i onödan är förstås lockande, fast oerhört tråkig. Just nu befinner jag mig någonstans mitt emellan. Jag har ungefär en sommar på mig att välja åt vilket håll jag vill gå.
Gott om tid.
Yeah, right.
Det är sol, så var glad för helvete
I kassan på ICA sitter en kille glatt och hälsar
Tjejen med mjölken klär av honom med blicken
Hon fantiserar om en filmkväll, med popcorn och många stön
Han ville bara vara trevlig
Runt i staden tas nya tag
Med blomsterarrangemang från Samhall
Sune med kepsen tar täten,
varför han också snabbt blir förmäten
Skinnjackor och latte macchiato
Vittnar om coola chicks med småstadskomplex
Att leva i nuet är inte alltid så lätt,
men man kan åtminstone se till att vara pimpinett
Det finns ett träd dit fåglar kommer
De ser på mig, och undrar varför mitt hus är större än deras
Jag svarar att jag inte riktigt vet,
och tänker att talande fåglar är en enda stor absurditet
Udda basvaror
Gin
Tonic
Rom
Sriracha (svinstark chilisås, kan användas till allt)
Torkad aprikos (för sötma och fruktighet, eller en smaskig vildjäst)
Kummin (stötta kumminfrön i basmatiris piggar upp ett annars lite tråkigt tillbehör)
Surdegsbröd med dinkel
Jag börjar faktiskt få kläm på det här med degar och gräddning nu. Det behövs bara lite mer tid på jäsningen. Recept kommer från Pain de Martin.
Man 37 år,
söker en söt tjej för mysiga hemmakvällar. Jag gillar promenader, lugn musik, ostbrickor med Brie och lådvin. På dagarna pular jag i stadens trädgårdar och parker. Du ska vara rökfri, djur- och barnvänlig samt ha ett gott hjärta. Ibland kollar jag på hårdporr.
Svar till: Bofink.
*pling*
-Det här är er busschaufför som talar. Ni som tog med en ilsken dvärg på resan, var vänlig ge tecken vid avstigning så att jag inte åker ifrån er innan ni kopplat loss honom från cykelhållaren.
öl: Hop Ottin’ IPA
Doftar trä, sommaräng och kola med svag ton av citrus. Smaken präglas av typ grapefrukt, humle, karamell och en beska som biter till snabbt. Balansen mellan sötma och syra är välgjord. Kroppen är vara medelstor. Jag kan tänka mig att en ytterst liten kropp är som en utspädd Sofiero, och en fantastiskt stor kropp är som en belgisk stout från medeltiden innehållandes tjära, rökspån, rostat kaffe och toner av 100% choklad. Bara för att få någon referensram. Den är lättdrucken fast samtidigt tillfredsställande. En helt okej öl, som jag rent spontant skulle para ihop med en curryvariant av Moules mariniére. Dels för att möta den komplexitet som ändå finns där, men också för att ta vara på inslagen av citrus.
23 år
Ännu ett streck i livets nedräkning har passerats. Kanske inte fullt så deprimerande som jag vill få det att låta. Vad har hänt sedan förra gången? En lägenhet och ett jobb. Klart godkänt, men knappast upphetsande. Möjligtvis bryr jag mig lite mindre om det återkommande fenomen vi kallar födelsedag. Jag ser det som en ursäkt att göra något extra. Ta ett bad med en öl i handen. En skvätt rom till frukost. Att avsätta hela helgen till något slags surrealistiskt firande. Baka tårta och laga mat en hel dag, utan att egentligen åstadkomma så mycket. Livskvalitet är ett slitet begrepp fast här passar det bra. Livet är fullt av motgångar och jobbiga passager, oavsett vilken nivå man befinner sig på. Idag till exempel börjar jag jobba klockan 12. Det suger. Tur då att jag käkade pizza till frukost, och har en öl att se fram emot när jag kommer hem.
Oceanbryggeriet Eko Pale Ale
Lättdrucken kopparfärgad ale som luktar karamell, humle och aprikos. Även smaken drar åt karamellhållet med tydligt inslag av malt. Mineral, russin och gräs är andra associationer som kommer fram. Alekaraktären finns där helt klart men det känns nästan lite som en lageröl som drömmer om att bli en ale. Tyvärr räcker det inte ända fram då den fylliga kroppen saknas varför lagerölen skär sig i armen med kapsylen och blir sittandes i duschen.
Min åsikt är ändå att den godkänns och att den möjligtvis skulle kunna bana väg för en dyr alevariant på shandy (drink som blandas med lageröl och typ fruktsoda).
